Diverse sommargösar

Det har vertikalfiskats och trollats mer än en gång den här sommaren och nedan följer några fiskar som lurats upp av oss och kompisar. De riktiga toppfiskarna har tyvärr uteblivit än så länge men det är långt kvar tills isen ligger igen...

David bryter upp gammelgösen... 

Daniel kniper en 3'a efter 30 min's trolling.

Inte riktigt en 3'a...

Första gösen på ett SJUKT bra vatten.

Största gösen för dagen på samma übervatten som ovan.

Min största för dagen på Lago di Über.

Bilder på större fiskar kommer snart. Eventuellt.

//Henrik

Vertikalsommar

Vertikalfisket efter gös har gått ganska hyfsat denna sommar. Vi har fiskat både i gamla vatten som nya.

En tur till ett gammalt favoritvatten i västmanlandsskogarna resulterade i 11 gösar. 

Fisket där brukar vara lätt. Bara att hitta ett djup på 9-10 meter å ner med grejerna. 

Kontakter å påslag vid varje ny bojmarkering.

Smått, smått men det är roligt ändå på de lätta vertikalgrejerna. 

Eftermiddagen blåste bort vilket det har gjort hela försommaren.

Väringen har också fått bekänna färg. Dvs det är en riktig skitsjö vissa dagar. 

Det brukar vara 20-talet båtar ute på sjön när det är fint väder.

De flesta är ute och finåker eller fultrollar men det känns ändå trångt på sjön.

En hel dags fiske resulterade i 2 gösar för mig, största kanske 2,5kg. Henke blev ff..

En av länets största sjöar har också fått besök av Team Kamikaze. 

Alla de fina iläggningsplatserna vid båthamnarna var som vanligt igenbommade.

Varför finns det aldrig tillgång till vettiga ramper? Vi köper ju fiskekort och då förväntar man sig att man ska kunna komma ner med båten.

Vi hittade tillslut en riktigt knepig naturramp där vi backade ner min buster i en lång nedförsbacke.

Nåväl, i med grejerna i båten och ut på sjön. 

Det finns tydligen inget vettigt sjökort så vi puttrade ut lite försiktigt och letade efter djup, branter och andra intressanta ståndplatser. 

Ett första stopp mitt ute på sjön resulterade snabbt i en lite gös som small på min jigg. 

Sen blev det dött några timmar och vi letade runt efter fisken. 

Efter en stunds letande inklusive en trevlig matstund på en klipphäll så hittade vi tillslut en fin kant där vi hade ett roligt fiske några timmar. 

Jag fick upp fyra gösar men det som är så jävligt med detta fiske är alla missade hugg och tappade fiskar!

Jag måste träna upp kamikazemothuggen för jag bommade säker 15 hugg..

Henke hade fyra gösar upp plus en liten abborre och Mathias fick sina livs första gösar och tog därmed göspb två gånger.

Glömde lägga i en växel när vi skulle ta upp båten så det var nära att hela ekipaget med framhjulsdriven toyota  

plus båt åkte tillbaka i plurret! 

// Andreas

Herman !

Denna sommar kommer att spenderas till stor del i sommarstugan med lilla familjen.

Där började jag min fiskekarriär en gång i tiden med mörtmete från bryggan.

Vi får väl se om det blir en storfiskare till!

Några göspass hinner man säkert med också innan höstfisket drar igång igen.

// Andreas

Bra fiske!

Igår var det dags för ännu ett jerkbaitpass på den lilla sjön med stora gäddor. Väckarklockan ringde 04.15 och Örebro lämnades 05.00. Förhoppningarna för dagen var höga men en viss tveksamhet infann sig efter en titt på väderleksrapporten - lite vind, klarblå himmel och varmt. Inga drömförutsättningar för gäddfiske...

Väl framme vid sjön gjorde vi en första ankring vid en fin vasskant med en hel del näckrosor utanför. Efter max 5 kast krokar Andreas en fin fisk som vi uppskattar vägde i trakterna av 5-6 kg. Därefter var fisket bra segt i flera timmar med endast 2-3 snipor krokade. Andreas höll dock på att sätta prillan i halsen då en riktigt stadig gädda högg i ytan efter hans Pig. Att uppskatta fiskars vikt i vattnet är alltid svårt men det var i vilket fall som helst en riktigt fin fisk som tyvärr inte behagade att hugga nåt mer. Efter att ha sökt av sjöns fina vasskanter med klent resultat började vi istället rikta in fisket på fläckar med näckrosor istället. Första platsen vi gav lite mer tid resulterade i att jag krokade en stilig gädda på 7,6 kg och händelseförloppet kring den fångsten var aningen speciellt. Jag kastade ett kast mitt ut bland näckrosorna och när mitt bete slog i vattnet såg jag några riktigt stora virvlar mellan båten och platsen där betet landade. Jag vevade då in betet allt vad jag hade och kastade ett nytt kast ca 7-8 meter från virvlarna. Efter endast ett par vevtag känner jag ett stenhårt hugg och gäddan är snart i båten.

Därefter fick vi några gäddor till i storleksordningen 3-5 kg med jämna mellanrum. Vid landning av en av dessa fiskar höll det på att gå illa för Andreas som var en hårsmån från att få en Owner 3/0 i armen med en 5 kg's gädda sprattlandes. Lyckligt nog gick det bra och det blev bara en skråma. Puh...

Då det började dra ihop sig till hemgång siktade vi in oss på en fläck med näckrosor en kastlängd från båtplatsen och kom överens om att det var dagens sista ankring. Platsen kändes inte allt för het men med en halvtimme kvar på dagen spelade det inte nån större roll. Tveksamheten fick jag dock svälja omgående för i mitt första kast blir det ännu ett stenhårt hugg efter endast ett par vevtag. Återigen känner jag att det är en bättre fisk som sugit i sig betet och mycket riktigt är den är riktigt fin gäddmadamme på 8,5 kg som fattat tycke för min Hoosier Potbelly Glider. Gäddan bjuder inte upp till nån direkt fight utan stångas bara lite runt båten men kan landas ganska omgående. Efter några bilder, vägning och mätning återfår gäddan friheten och jublet utbryter i båten. Nytt PB för undertecknad och en sjukt bra avrundning på en grym fiskedag.

 

//Henrik

Slagna hjältar...

Fiasko är ordet. Som vanligt. S:t Anna Pike Open verkar inte vara vår tävling helt enkelt.

Vädret var soligt, lite vind och allmänt HELT fel för gäddfiske. Vattnet var väldigt grumligt på sina ställen och gäddorna lös med sin frånvaro. Vi inledde tävlandet med att söka efter fisken på de ställen som ser uppenbart heta ut, dvs. stora, grunda vassvikar. Efter några timmars nötande i diverse vikar gav vi upp den idén och satsade istället på s.k. "glömda vassar" dvs. små vassremsor som inte ser nåt vidare värst intressanta ut. Detta gav ganska snabbt två smågäddor men därvid slutade framgångarna. Senare delen av dagen mixade vi platser hejvilt i hopp om att hitta platsen där det stod några huggvilliga gäddor men icke.

Slutliga vinnarna blev ett gäng duktiga fiskare som kallade sig Team Goodtech. De knåpade ihop en sammanlagd längd av 296 cm och vann tämligen överlägset. De lyckades dessutom fånga längsta gäddan så de visade verkligen var skåpet skulle stå.

Med denna erfarenhet i ryggen har vi nu konstaterat att detta var vår sista medverkan i S:t Anna Pike Open. Vi har varit med några gånger nu och resultatet har varit under all kritik samtliga gånger. Insatsen av tid, pengar och möda som vi lägger på en sån här grej är allt för hög sett till resultatet. Man törs knappt tänka på kilopriset på de gäddor vi fångat i dessa tävlingssammanhang...

//Henrik

Kallt och nordan...

Så här lovande ser det ut inför morgondagens tävling i S:t Anna: http://www.yr.no/sted/Sverige/%C3%96sterg%C3%B6tland/Sl%C3%A4tbaken/

Varning på segt fiske!

Vätternkoden...

02.50 är tidigt. Riktigt tidigt. Men för undertecknad och hans fiskekamrater kändes det fullt rimligt att stiga upp den tiden, packa bilen och båt och dra iväg till skärgården i norra Vättern för årets första spinnpass efter gädda. Att vara först är en vinst i sig, speciellt en sådan här dag då chansen på storgädda kändes större än nånsin.

Väl framme vid rampen insåg vi att vi inte var först. Det låg redan flera båtar i viken och ett ekipage var i full färd med att lägga i sin båt. Väntan för oss blev dock kort och strax var även vår båt i drickat. Efter lite trixande med motorn låg tvåtaktsdimman tät kring båten och vi drog iväg mot första viken som vi bestämt på förhand att vi skulle fiska av. Nya prylar började omgående svingas med stor entusiasm och förhoppningarna var på topp!

För egen del var det spinnfluga som gällde medan de andra två dängde jerkar för glatta livet. Och huggen då? Jodå, de lös med sin frånvaro i första viken. Men men, den slitna klyschan "hoppet är det sista som överger fiskaren" dammades av ett antal gånger i försök att hålla hoppet vid liv... Vi drog vidare mot nya vikar, nya platser, nya möjligheter till tunggung. Och vad hände? Inget, nada, niente, zip. Stendött hela dagen! Dagen avslutades hyffsat tidigt men det kändes inte annat än rimligt då sjön kändes fullständigt steril. Vätternkoden väntar fortfarande på att bli knäckt...

//Henrik